Megalitgravarnas okända ursprung: Frankrike

Foto: Bettina Schulz Paulsson

Megalitgraven Dolmen de Fontanaccia, Korsika.

avTT

NYHETER

Stenålderns europeiska megalitgravar – gravkammare av stenblock – uppfanns i Frankrike och spred sig sedan med sjöresor, enligt svensk forskning.

Upptäckten visar att dåtidens människor var bättre på att resa långt än vad som tidigare var känt.

Bettina Schulz Paulsson, arkeolog vid Göteborgs universitet, drar slutsatsen efter tio års efterforskningar och resor till en rad europeiska länder, där hon använt sig av forskningsregister på elva olika språk och fler än 2 400 kol 14-dateringar för att avgöra megalitgravarnas ålder.

– Folk har mer forskat i sina regioner tidigare och inte tittat på den stora bilden, det har varit för mycket. Många tyckte att jag var tokig när jag började, säger Schulz Paulsson.

Långdistansresor till havs

Fram tills nu trodde forskarna att megalitgravarna uppstod i fem olika regioner i Europa, oberoende av varandra, men så är inte fallet. Traditionen började i stället i Bretagne i nordvästra Frankrike för 6 000 år sedan, under en period på 200–300 år, och har därefter spridit sig ut över Europa genom framför allt sjöresor, visar studien.

Upptäckten om gravarnas ursprung bidrar till en ökad förståelse av stenåldersmänniskornas resmönster.

– Tidigare trodde man att megaliten bara hängde ihop med bondestenåldern och att samhällena inte var riktigt rörliga, men nu pekar mycket i riktningen att de var mycket mer rörliga och hade en mer avancerad båtteknologi än vad vi trodde, och det finns tecken på att de genomförde långdistansresor till havs, säger Schulz Paulsson.

Ett sätt att minnas

Forskarna har fortfarande inget svar på varför stora stenblock började staplas på varandra. En möjlig förklaring är att de som levde på den tiden ville manifestera något med hjälp av megaliterna, kanske i ett försök att markera sin makt, staka ut revir eller göra sig odödliga, förklarar Schulz Paulsson.

– Jag tror att det också handlade mycket om minneskultur, stenålderssamhällena saknade skriftspråk och då måste man använda sig av något annat för att de efterföljande generationerna ska kunna minnas.

De första megalitgravarna i Skandinavien restes under tidsperioden 3 500–3 000 före Kristus.

Studien har publicerats i den amerikanska vetenskapstidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

– Många tyckte att jag var tokig när jag började, säger den svenska arkelogen Betinna Schulz Paulsson som forskat i tio år om de europeiska megalitgravarnas ursprung.