Kampanj lanseras för försvunna uigurer

Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT

Uigurer i Turkiet håller upp bilder på försvunna nära och kära under en protest i Istanbul i november 2018. Arkivbild.

avTT

NYHETER

Etniska uigurer pressar Kina på bevis för att deras försvunna släktingar är vid liv. En global kampanj lanseras nu under hashtaggen #metoouyghur.

Statliga kinesiska medier publicerade i måndags en film som de hävdar bevisar att den uiguriske poeten Abdurehim Heyit är vid liv. Heyit ryktas ha dött i ett av Kinas “omskolningsläger” i provinsen Xinjiang, läger som enligt FN-experter håller runt en miljon uigurer samt andra turkiskspråkiga minoriteter.

Den nya kampanjen lanseras som ett svar på filmen på Abdurehim Heyit och har på några få dagar exploderat i sociala medier. Hundratals uigurer har nu publicerat bilder på försvunna mödrar, fäder, barn och vänner under hashtaggen #metoouyghur, som startades av uiguren Halmurat Harri som flytt Kina och lever i exil i Finland.

Var är resten?

– Kinesiska myndigheter visade filmen som ett bevis på att Heyit är vid liv. Nu vill vi veta var resten av uigurerna är, säger Harri.

“Det här är min kusin Erpat Ablekrem, 25, professionell fotbollsspelare. Han fördes till koncentrationsläger i mars 2018”, skriver en man på Twitter tillsammans med en bild på en ung man på en fotbollsplan.

En annan man har publicerat en video med bilder på 15 släktingar som han uppger hålls fångna i de kinesiska lägren. Ännu har ingen reaktion på kampanjen kommit från Kina.

“Stor skam”

De muslimska uigurerna är en mycket utsatt minoritet i Kina och förtrycks systematiskt, enligt människorättsorganisationer. Bland annat Turkiet har fördömt de utomrättsliga lägren som “en stor skam för mänskligheten”. Kina har erkänt att lägren existerar, men uppger att de upprättats för att fängsla terrorister och stävja den mångåriga konflikten mellan uigurer och kinesiska myndigheter i Xinjiang.

– Det här är vanliga människor. Den kinesiska regimen kan helt enkelt inte påstå att de alla skulle vara extremister och terrorister, kommenterar Patrick Poon på Amnesty.